Stopp, stanna upp för fan!

Idag när gick jag hem från RERen (pendeltåget) så såg jag något som såg ut som en uteliggare som låg på trottoaren, men inte på sidan som de brukar utan mitt i vägen!
För ett par år sen stod det i tidningen om en ung man som ramlat utför balkongen. Alla trodde han va en uteliggare och gick förbi honom utan att ens se på honom. Han hade dött i fallet.
Detta kom upp i bakhuvudet när jag närmade mig. Så när jag är nästan framme så ser jag att det är en kille i 25-års åldern (klädd i skjorta och kostymbyxor, så man kan knappast ha tatt honom för att ha vart en uteliggare) som ligger avsvimmad. Några meter före mig gick ett par som stanna till och fråga hur det var med honom. Innan dess hade massa folk bara gått förbi, ingen stannade.
Fatta om något händer dig och folk bara går förbi... Det är på tiden att vi börjar bry oss om varandra!

Vatten någon?

Värmechock?!?
Det är varmt varmt varmt, fuktigt och fullt med snorungar. Man får passa sig, så man inte blir överkörd eller nersprungen.
Suck.
Jag var helt övertygad om att jag gilla värmen, men jag är inte lika säker. Speciellt inte när man befinner sig i en storstad utan tillgång till vatten. (Nej, Seine räknas inte, för man kan inte bada i den) Jag gör allt för att inte sticka ut mer än vad jag gör (blond och blåögd) och för att inte bete mig till som den typiske svenne jag är (dvs klä sig i kjol och linne). Det passar sig liksom inte här, av nån anledning. Nej här ska det va långbyxor och gärna långärmad tröja. Varför kan inte alla andra (fransmän) också inse att det är för varmt för att gå i jeans, tröja eller kostym.
Jag blir inte klok på dem.

Hem ljuva hem, eller?

Cape Town; världens finaste stad?
En av dem i alla fall.
Helt klart en av topp tre, i kategorin bästa resor.

Kort om Cape Town och mina upplevelser:

Cape Point: Atlanten möter Indiska Oceanen. I den ena finns hajar som bits.
Table Mountain: Namnet talar för sig själv. Ett berg som ser ut som ett bord. Jag och Anne haikade (hur stavar man det?) bland ödlorna.
UCT: Universitet. fick sig ett studiebesök av mig. Jag lyckades inte helt smälta in på Logics föreläsningen (jag va ensam tjej bland 8 killar). Men på Economics och Maths va jag som osynlig =)
Seepunt: Promenadslinga längs vattnet. Som hämtad ur en film. Jag och Emma sprang i eftermiddagssolen med Mp3'n i öronen och tittade på surfarna som tog sig an vågorna. Kan det bli bättre?
Olivodling: Vilket två numera paneionerade kollegor till Roy ägnar sig åt. Olivoljeprocedur in action.
Morgon promenad: Och då menar jag morgon! Klockan halv åtta va vi på plats vid bergets fot, sen bar det av uppåt... Tappa räkningen efter 350 trappsteg.
Rugby: Hela Sydafrika stannar när det är match, nästan. The Smiths hade projector TV, som vi inbjöds att komma och kolla på. Inte illa inte.

Behöver jag säga att jag längtar tillbaka?

I can't help falling in love with you...

Sometimes words are not enough,
and sometimes love actually happens.



"I'm Sofia, I live in Cape Town, South Africa"

Dreamer dreaming.

So long suckers...

Som Hedwig skulle ha sagt.
Nu är det dags.
Dagen har kommit, då det är dags för mig att packa mina väskor och sticka.
Imorgon bär det av till årets äventyr; Sydafrika.
Den senaste veckan har jag sovit dålig, vilket resulterat i att jag är dötrött, för att jag är nervös. Nej, jag är inte nervös för att åka dit, eller för att flyga. Jag är nervös över viktigare saker som att glömma passet, biljetten eller kameran.
Vad gör man då?


Uppdatering dröjer nog då jag, de närmaste 2 veckorna, kommer syssla med att: lapa sol, åka på zafari och upptäcka Sydafrika. Kanske ska lära mig surfa också?

Jag upptäckte just att flyget tar 13 timmar och inte 8. Och jag som inte har några flygstrumbor. Jag kommer ha elefantben när jag kommer fram.
Suck.

Om bara du slog en signal.

Måndag.

Telefonen ringer.

Skyddat nummer (?).

Det enda som ringer mig från skyddat nummer är mamma, men hon sitter ju här!?

Jag svarar lite mer formellt "Hej det är Sofia Nilsson" än mitt annars traditionella "Hallå!"

I andra änden svarar en bekant röst "Tjena!".

Jag kunde höra hur nöjd du var över att ta mig på sägen så där. Jisses vad förvånad jag blev, men inte minst lika glad!

Sådana överraskningar gillar jag.

Det är kärlek!

Lätt blir svårt

I vanliga fall är det inte speciellt jobbigt att tvätta håret. Men när man inte har något varmvatten och måste koka vatten på spisen, som på 1800-talet, för att få varmvatten. Då blir det en större utmaning!
Just idag hade jag inte haft något emot att va snaggad. Frågan är om jag hade vart lika nöjd imorgon?
Om en vecka idag, åker jag till sydligare breddgrader. Mys.
Hedwig, jag ska göra mitt bästa för att leverera beställningen =)