Naturvetarbalen

Jag rensade mitt USBminne och av en slump ramlade jag över bilderna (Hannas) från förra årets naturvetarbal. Jag tänkte att jag kan dela med mig lite =)

Sjuk?

Hm, kan man va sjuk utan att vara snorig? Och varifrån kommer locket för öronen om det inte är snor som blockerar?

Idag försov jag mig. Igen. Mitt alarm funka inte. Igen. Imorgon ska jag lämna in telefonhelvetet. Den kommer nog vara tillbaka innan jag åker hem. Kanske dagen innan, om jag har tur. Annars får Steph den. Hon kan ge den till nån som vill ha den.

4 tentor kvar. 3 inluppar kvar.

Om 5 veckor åker jag hem. Om 5 veckor är det valborg. Om 5 veckor är det nästan maj.

Men inte än. Nu är jag här. Ett tag till.

Och så ska jag till Vancouver också innan det bär av hemåt. Trevligt.

Ett gott skratt förlänger livet

Jag läste just Hannas blogg. Jag tror jag måste läsa igen. Det handlar om snor. Jag vet jag är typ tre år, men det ÄR kul med snor!

Hahahaha. Det börjar med, "idag när jag cyklade blåste det snor". (skrattattack). Snoret måste liksom va utanför näsan för att vinden ska kunna ta tag i det. (nu gråter jag). Jag ser framför mig en stackare på cykel med två snorsvansar fladdrandes från vardera näsborre.

Ungefär nått i stil med denna:

Back in business

Nu är jag tillbaka på banan. En hög med plugg väntar på mig. Den ligger där och stirrar på mig med elaka ögon. "Jag blir inte mindre för att du ignorerar mig" säger den. Det skiter jag i. Jag har tagit åt mig av tempot på Antigua och känner mig nästan läskigt lugn. Mañana stilen kanske inte är så dum ändå. Spring break lovet va det bästa på länge. Jag tror jag aldrig har lyckats varva ner så bra på en vecka. Jag känner mig harmonisk. Jag tror det va vågorna utanför fönstret som vaggade mig till sömns på kvällarna som gjorde susen. Jag hör dem fortfarande om jag blundar. Jag skulle ha spelat in dem så jag kan köra dom på repeat på källarna i fortsättningen. Att jag inte tänkte på det. Hm... Jag måste nog åka dit igen. Och spela in menar jag. Sen när jag ändå är där kan jag ju stanna en vecka eller två. Men huvudorsaken är inspelningen.

Jag tror att det är bra att leva mañana. I alla fall en vecka om året. Mer än det kan nog orsaka rastlöshet. Men för ett tag bara stanna upp. Stänga av mobilen. Bara kolla internet kortare stunder varannan dag eller kanske inte alls och bara vara där man är. Inte planera mer än nödvändigt. Ta dagen som den kommer. Bokstavligen talat.

Semestrar är bra skit.